tisdag 20 september 2011

Jesus på soffan.

Tänk er om Jesus skulle sitta på er soffa när ni kom hem, väntades på att få lära känna er.
Den här tanken slog mig idag, jag tror att det skulle vara fullt möjligt. Tanken skrämde mig väldigt och där tror jag hindret ligger. Skulle jag möta herren öga mot öga så vet jag inte vad jag skulle säga eller göra!
ändå så längtar jag ständigt efter hans närvaro och hans kärlek.

Hade det inte varit enkelt att spendera med tid med Jesus om vi kunde se honom? (fast vi kanske skulle bli inlagda på psyket om vi berättade det för folk?) Vissa dagar känns det väldigt svårt att ta sig tid för Jesus.
som om det sitter en spärr i kroppen på något vis. Men, om jag kunde se honom då skulle jag ta mer tid för honom! .. eller? skulle jag falla ner som död som bibeln ofta pratar om, eftersom Jesus är så otroligt ren, helig. Kanske är det därför man skräms av bara tanken att se honom. Det finns mycket skam i mitt liv som jag inte har gett till Jesus, det är inget jag kan göra i ett andetag.

Jesus jag ber dig att hjälpa mig komma över mig själv och förneka mig själv, ta mig kors och följa dig. Jag ber att din kärlek ska genomsyra mig så jag får kraft att älska dig med hela mitt förstånd, hela min själv och hela mitt hjärta. I Jesu namn ber jag, Amen.

tisdag 13 september 2011

Jag är inte perfekt.

Under en längre tid nu har jag inte bloggat mycket alls. Detta beror på många olika faktorer, bland annat så bodde jag hemma hos mina föräldrar en tid och där hade jag ingen möjlighet att blogga eftersom det var brist på uppkopplning.

Nåväl, jag ska försöka bättra mig. Dock upplever jag inte samma dragningskraft att dela med mig längre, kanske för att Jesus håller på att jobba med mig mycket på insidan. Jag är inte längre ute och härjar bland andra människor så mycket. Vissa kan tycka att det är dåligt, men jag delar fortfarande Jesus så fort jag får tillfälle.

Det jag har lärt mig på senaste tiden är att jag inte är perfekt. Jag kan inte göra mycket på egen hand alls egentligen. Visst, jag kan gå tillbaka till min gamla natur där jag försökte och försökte men alltid föll kort på grund av dålig självkänsla och lathet eller vad det nu kunde vara. Jag har försökt att vara en perfekt kristen och leva så som det är förväntat att man ska. Jag inser mer och mer att jag inte orkar det. Jag kan helt enkelt inte utan Jesus. Han måste få göra jobbet i mig och genom mig, för att vara ärlig kanske han inte fått lika mycket utrymme han hade önskat på senaste. Jag försöker nu lära mig slappna av i Jesus och låta honom visa vägen och verkligen, som han säger, skriva lagen i mitt hjärta.

1 Petrusbrevet 5
5 Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra. Ty Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd.* 6 Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. 7 Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er

måndag 5 september 2011

Älska fadern.

Efter ett långt uppehåll försöker jag göra nån sorts comeback!

Mark 12:30:  du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.
Detta säger Jesus när han blir tillfrågad vad det absolut högsta budet är. Det är inget litet bud och det är ganska mycket begärt, kan man tycka. Hur gör man? Hur kan man älska någon SÅ mycket? Någon som vi inte ens kan se med våra mänskliga ögon. 
Tyvärr har jag inte "uppnått" detta själv, men jag vet att det kommer eftersom jag litar på Jesus. 
Så här ser jag det, om Gud vill att vi älska honom så mycket så kan han ju inte bara sitta och vänta. Tänk er själva om ni har någon ni är kär i, många kanske bara sitter och väntar av blyghet eller liknande, som tur är så är inte Gud blyg! En del kanske frågar rakt ut om personen i fråga vill ses eller om den tycker om mig tillbaka. Hursomhelst så anstränger varje människa sig för att visa sin partner att det är en bra sak att älska mig. Hänger ni med på argumentet? Ingen vad jag vet har nånsin lyckas få någon kär utan att umgås med den personen, flörta med den och vara nära.


Jag tror att Gud är den som jagar oss, det är han som drar och säger till oss "häng på!"
Min bön på senaste har varit att Jesus ska flörta med mig ännu mer och uppenbara sin kärlek i större mått, för ni vet ju, Att vi kan bara älska för att han har älskat oss först!


Min poäng i det här är att jag vill att vi tillsammans som kristna Jesus galningar ska kunna slappna av och lita på att huvudet (Jesus) sköter biffen. Lita på att han kommer få oss att älska honom så mycket genom allt han har gjort och fortfarande gör.


Låt förhållandet växa och kärleken slå ordentlig rot!


God Bless!

lördag 6 augusti 2011

Blogg-avbrott

PGA begränsad tillgång till internet samt personliga orsaker kommer jag inte blogga aktivt på en stund nu. Därimot kan jag glädja er med att jag finns på twitter (@frejtlejs) och där kommer jag skriva någon rad då och då, betydligt mer än här. Jag hoppas att kunna göra comeback här snart.

God bless

onsdag 20 juli 2011

Mitt kors.

Det var en sådan där dag, du vet, man har sovit för lite och allting känns bara trögt.
Jag var väldigt grinig och allt vad alla gjorde var jobbigt. Jag kände som om allt bara gick emot mig.

Jag gjorde det ända jag kunde tänka mig och la mig och bad. Jag minns inte exakt vad jag bad men jag minns att jag behövde hjälp att få er kärlek till människor så att de inte går mig på nerverna. Efter en stund så kom jag in i en tyst bön då jag bara låg och inväntade Jesus. Jag fick en bild i huvudet av ett litet vitt kors som låg i skuggan av ett mycket större kors, men det korset syntes inte, jag bara visste att det var där.
Sedan fylldes det vita korset med blod och jag hörde en mjuk röst viska i mitt hjärta "mitt kors är tyngre än ditt" Efter det förstod jag den dagen att Jesus led mycket mer än vad jag gör och att han inte vill att jag ska gå runt och må dåligt. så jag plockade upp mitt kors, bildligt talat och tackade Gud för hans uppmuntran. Resten av den dagen var jag väldigt glad, fortfarande trött men inte alls på samma sätt och inte det minsta grinig!

söndag 17 juli 2011

första, tionde och sista Jesusrock!

Jag var för första gången i mitt liv på festival nu i helgen, dock är det vad jag förstår det inte en regelrätt festival då den är uppbyggd kring Jesus. Det var diverse olika konserter seminarium och något de kallade för "Sen kväll med Gud" vilket jag bara kan anta inte finns på andra festivaler!

Det var en väldigt härlig, varm och vänlig atmosfär på det här stället. Plötsligt dök artisterna upp och började umgås! det här är jag inte riktigt vad vid, jag är van att artister gömmer sig på backstage områden!
Till min stora förtjusning hade de lyckats boka Ivoryline vilket är ett av mina favorit band, även dom hängde med oss! Fick möjligheten att diskutera både musik och Gud med dem!
Sångaren och trummisen hade ett väldigt intressant seminarium med titeln "The power of the presence of God" som handlade om vad som händer när Gud dyker upp med sin ande.

Vi besökte även en "fjällstuga" jag, min flickvän, Ivoryline och Stephanie Smith. Där uppe fick jag höra mycket intressant om hur musikvärlden ser ut. Det som var roligast med den utflykten var att alldeles innan vi vandrade upp för berget när vi fick be för en man som hade problem med axeln. Han blev fullständigt helad!

Det var väldigt mycket som hände under den här helgen, lite för mycket för ett bloginlägg. Gud lärde mig en del saker, han sa "mitt kors är tyngre än ditt" men det tänker jag prata mer om i ett annat inlägg.

God Bless!

söndag 10 juli 2011

Jesus lever!

..och tur är väl det!

Den här veckan har jag varit med och "jobbat" åt något som kallas för Gatukyrkan, vi har varit stationerade på Sundsvalls Gatufest i ett tält. Det vi har gjort är detta: Presenterat Jesus och bjudit på fika.

Detta kanske låter platt. Vi har ju inte gjort något annat än fikat och pratat med folk..
Jo just det, vi gjorde en sak till, Vi bad i Jesu namn! Flera dussin människor blev berörda av Gud den här veckan. Vi fick se helanden, vi fick profetiska tilltal. Jesus var helt med! All ära till Gud. Detta har varit en riktigt härlig början på apostlagärningarna 2.0!

Så, vad har jag lärt mig den här veckan?
jag har lärt mig många saker, men det absolut viktigaste jag har lärt mig är att som en efterföljare av Jesus måste jag kunna flytta på mig själv och låta Jesus göra sitt jobb genom mig. Jag försökte under en av dagarna gå helt i egen kraft, jag ville lixom diskutera och argumentera fram sanningen om Jesus. Det funkar inte alls, visst, sanningen tåls att prövas. Men det ledde inte till några djupare samtal och inte heller till några starka beröringar från Gud. Dagen därpå kom jag ner och var på ganska dåligt humör. Efter ett uppmuntrande samtal från en broder och en bön så var jag igång igen. Då bestämde jag mig för att inte försöka så mycket själv utan låta Jesus göra sin grej. Bara några timmar senare sa Jesus till mig att be för en tjej som blev djup berörd! sen var kvällen igång.

Tack Jesus! All ära till ditt namn, i evighet - AMEN!