måndag 15 april 2013

Tro och vetande.

Jag har alltid uppskattat vetenskap, det lixom kittlar mig på de rätta stället. Jag älskar att diskutera livets uppkomst, hur man kan se på saker och ting. Det har jag aldrig gjort.

Jag har fallit för en lögn dock.

Nej, lögnen är inte religion. Lögnen är att man inte kan tro och veta samtidigt, alltså att vetenskap skulle vara en motsättning för tron. Så är inte fallet.
Jesus sa detta "Jag är vägen, sanningen och livet." Om nu Jesus är sanningen, vilket jag tror på, då är han alltid sann. Oavsett vad vi kommer fram till i naturvetenskap eller kosmologi.
Vi är uppfostrade med evolutions lära i Sverige, vilket förr hette evolutions teori, man har ändrat det till lära för man känner sig väldigt övertygad om det. Jag tänker inte börja argumentera för eller emot detta men, det jag har lärt mig sedan jag upplevt Jesus och börjat lära känna honom är att det finns alternativ SOM FUNKAR. Jag säger inte att det måste vara så men, det finns teorier och forskning som visar att bibeln kan funka.
Jag är inte den smartaste mannen som gått i ett par skor, men i mina öron låter dessa argument rätt vettiga. Kanske är det bara för att jag är troende och vill att det ska funka. Men det är fortfarande väldigt intressant.

Jag trodde inte att det fanns vetenskap som backade upp Guds existens och än mindre historiska bevis som talar för det nya testamentet när jag först upplevde Gud. Jag fick några ganska tunna argument på varför det kan funka och det var allt jag behövde, jag hade ju upplevt något.

Jag har läst religion och filosofi i ett par veckor nu och det som är tydligt för mig är att allting beror på vart du utgår i från.
Om man utgår från att det inte finns en Gud så måste evolutionen vara sann, det finns inget annat alternativ (som jag känner till, möjligen sträng teori men jag fattar inte hur det funkar, det kanske är sammankopplat också.)
Om man utgår från att det finns en Gud är det självklart att denne har skapat universum, dock är det inte alltid tydligt hur det har gått till.
Filosofin är väldigt tydlig, allting handlar om vilken berg du står på och skådar ut över den information som finns.

Tydligen är det så också med tiden, om jag förstått det hela rätt. Om vi skulle kunna ha en klocka på solen, så skulle den gå långsammare än här på jorden, jag kan inte riktigt förklara det hela men tiden beror på vart man befinner sig. Alltså kan 6 dagar på en plats i universum se ut som 15 milj. år för oss här.

Ni förstår vart jag är på väg här va?

Bibelns syn på skapelsen är 6 dagar, jag har en mäktig Gud, jag har inget problem med att han kan skapa på den tiden, jag tror också att det kan vara mindre om han ville.
Men om man tänker sig att som bibeln säger, en dag är som tusen år för Gud och tar det metaforiskt och inte bokstavligen så kan det alltså betyda att 6 dagars skapelse kan betyda 15 milj. år gammalt universum.

Här följer en video med en kille som beskriver det rätt bra:

Är inte det häfftigt?

Allt detta leder mig till att tänka att man får välja, om du vill tro på Gud så finns det argument som gör att det är möjligt som är lika rationella som de för att det inte finns en Gud.

Det finns många fler än bara det här lilla så klart.

Lee Strobel har gjort forskning som tydligt visar att Jesus är den han sa att han var när han gick på jorden, när man ser det ur ett historiskt perspektiv.

Jag säger dig: Om det är sant, OM Gud finns.. Vad betyder det då för dig?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar