Efter ett långt uppehåll försöker jag göra nån sorts comeback!
Mark 12:30: du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.
Detta säger Jesus när han blir tillfrågad vad det absolut högsta budet är. Det är inget litet bud och det är ganska mycket begärt, kan man tycka. Hur gör man? Hur kan man älska någon SÅ mycket? Någon som vi inte ens kan se med våra mänskliga ögon.
Tyvärr har jag inte "uppnått" detta själv, men jag vet att det kommer eftersom jag litar på Jesus.
Så här ser jag det, om Gud vill att vi älska honom så mycket så kan han ju inte bara sitta och vänta. Tänk er själva om ni har någon ni är kär i, många kanske bara sitter och väntar av blyghet eller liknande, som tur är så är inte Gud blyg! En del kanske frågar rakt ut om personen i fråga vill ses eller om den tycker om mig tillbaka. Hursomhelst så anstränger varje människa sig för att visa sin partner att det är en bra sak att älska mig. Hänger ni med på argumentet? Ingen vad jag vet har nånsin lyckas få någon kär utan att umgås med den personen, flörta med den och vara nära.
Jag tror att Gud är den som jagar oss, det är han som drar och säger till oss "häng på!"
Min bön på senaste har varit att Jesus ska flörta med mig ännu mer och uppenbara sin kärlek i större mått, för ni vet ju, Att vi kan bara älska för att han har älskat oss först!
Min poäng i det här är att jag vill att vi tillsammans som kristna Jesus galningar ska kunna slappna av och lita på att huvudet (Jesus) sköter biffen. Lita på att han kommer få oss att älska honom så mycket genom allt han har gjort och fortfarande gör.
Låt förhållandet växa och kärleken slå ordentlig rot!
God Bless!
Härligt, Nicklas! Skön läsning, intressant att ta del av dina tankar.
SvaraRaderaNågra tankar jag får. Vi har ju kärleken boende inom oss, för Gud är kärleken. Hamnade i 1 Joh. 4, hela det kapitlet är fantastiskt. "Vi älskar därför att han först har älskat oss."
Visst är det så att vi i oss själva inte kan prestera kärlek, utan Gud som är kärleken själv förvandlar oss inifrån och ut och är kärleken vi får ge tillbaka till Honom. Jag tror att anledningen till att Han skapade var för att ha intim och ömsesidig gemenskap med oss. Han längtar avundsjukt att få vara med oss (och vi med Honom) och älska oss evigt.
Jag tror precis som du säger att Gud inte är sen att söka oss, jaga oss. Han längtar svartsjukt, avundsjukt. "Avundsjukt längtar den Ande som han har låtit bo i oss?" (Jak. 4:5) Samtidigt är Jesus den ödmjukaste gentleman som finns. Han tvingar sig inte på någon. Vi har dagligen, i varje ögonblick valet att leva av och i Ande eller kött. Ingen fördömelse för den som är i Kristus, men vi väljer den goda delen när vi umgås med Honom.
Och det fantastiska är att Fadern är helt och fullt "satisfied" med Jesus. Han var offer nog för vår skull. Och vi är ju i Honom! Och delar av Honom! Så Fadern är helt och fullt tillfreds med oss. Superskönt, mhm.
Jag har nyligen börjat översätta en bok som heter "The Temple Within", är bara på förordet ännu men den tar upp det här med intim, nära gemenskap med Jesus.
Och som du säger, Jesus sköter biffen, haha! :)
Kärlek i Jesus, broder.
//Daniel