Liknelsen med skatten i åkern, vi som läser bibeln har läst det flera gånger.
Jag har alltid tolkat det som att Jesus är värd att sälja allt jag äger för att få. Vilket jag står fast vid att det är sant, för utanför honom finns inget gott, även om du tror att du har det gott utan honom så är det så att allt som är gott i ditt liv kommer från honom.
Men, jag hörde en predikant prata om ämnet och han vände det på ett sätt som jag, som svensk, förmodligen hade missat om ingen kommenterat på det.
Matteus 13:44Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern.
Han sa det att Jesus har sålt allt han äger för att få vara med dig, han övergav allting för att köpa dig.
Det är stort, det är för stort för mig att ta in. Det stämmer också, vare sig du tror och är kristen eller om du inte är det. Det är historiskt bevisat att det fanns en man som hette Jesus som påstod sig vara Guds son. Denne Jesus gav sitt liv för att han var helt övertygad om att han genom det offer räddade dig och mig från döden. Så även om han inte hade varit Guds son så sålde han allt för mig. Eftersom jag tror att han är Guds son blir det ännu större.
Han hade all ära och all härlighet, han levde i perfekt harmoni och frid. Han valde dock att bli till åtlöje, plågad och pinad. Dessutom tog han på sig all världens synd när han dog. Det är kanske krångligt att förstå, speciellt när man inte tror på synd. Man kan säga att han blev sjuk i alla typers sjuka på samma gång, allt från förkylning till spelberoende till cancer till heroinmissbruk, på ett andligt plan. Det gjorde han för att vi ska kunna komma till honom och söka läkedom och få bli befriade från allt ont.
Det är stort.
I Sverige har vi väldigt svårt att ta åt oss av komplimanger och uppmuntran, vi har minst lika svårt att ge. Det är en sjukdom som vi måste försöka bryta, oavsett vart i står i frågan om religion och filosofi så tycker jag att vi borde kunna komma överens om att ta hand om varandra. Jag menar, vad tjänar vi på att trycka ned varandra eller låta någon må dåligt?
Jag vet och förstår att det är något som är svårt att bryta med, eftersom det är så otroligt invant.
Men jag tycker vi ger det ett försök. Om du ser någon i dag som behöver en komplimang eller ett uppmuntrande ord, varför inte gå på den impulsen? Det kommer betala igen sig redan när orden lämnar din mun. Det är otroligt givande att ge. Ge det ett försök. I know I will.
Älska din nästa som dig själv, gör mot människorna vad du vill att gör mot dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar